Övervikt och fetma är ett växande hälsoproblem bland barn och ungdomar vilket leder till ökad risk för följdsjukdomar och övervikt senare i livet. Skolsköterskor ska medverka i det hälsopedagogiska arbetet i skolan och verka för sunda levnadsvanor. Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelser av att samtala om livsstilförändringar med föräldrar till överviktiga och feta barn. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med nio skolsköterskor i norra Sverige. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Sjuksköterskor har ansvar för att barn är behandlade i överensstämmelse med barnens rättigheter och att interagera med dem. I bakgrunden beskriver en studie att barn upplever att sjuksköterskor inte lyssnar på dem. Barn är sårbara eftersom de är underlägsna både sina föräldrar och sjuksköterskorna beroende på deras både åldersmässiga och kunskapsmässiga övertag. Det är därför viktigt för sjuksköterskor att ge barn möjligheten att delta i beslutsfattande processer, vilket kan få dem att känna sig inkluderade, respekterade och lyssnade på som individer. På så sätt kan sjuksköterskor kommunicera trygghet.

Syftet med denna studie var att belysa de situationer i förskolan där barn tar eller ges tillfälle till reflektion kring känslor samt hur detta kan möjliggöra eller hindra utvecklingen av emotionell kompetens. Vi har tagit utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet samt inspirerats av en etnografisk metodansats. För att uppnå syftet använde vi oss av videoobservation för att fånga olika situationer i vardagen. Vi filmade tre dagar i förskolan, två dagar lades fokus på samtal mellan barn och en dag mellan barn och pedagoger. Den insamlade empirin analyserades med stöd av en kvalitativ innehållsanalys och resultatet presenterades varvat med våra tolkningar av empirin.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskor kan samtala om döden och döendet med barn som har livshotande sjukdomar. Litteratursökningen genomfördes i databaserna Medline (via PubMed) och Cinahl samt via manuell sökning. Tio artiklar som mötte inklusionskriterierna granskades. Resultatet bearbetades och presenterades utifrån de nio grundelementen i professionell, omvårdnadsorienterad kommunikation. Resultatet visade att en förutsättning för att sjuksköterskor ska kunna samtala om döden och döendet med barn är att de visar empati, har yrkeskunskap samt ett mål för samtalet.

Syftet med denna studie var att belysa de situationer i förskolan där barn tar eller ges tillfälle till reflektion kring känslor samt hur detta kan möjliggöra eller hindra utvecklingen av emotionell kompetens. Vi har tagit utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet samt inspirerats av en etnografisk metodansats. För att uppnå syftet använde vi oss av videoobservation för att fånga olika situationer i vardagen. Vi filmade tre dagar i förskolan, två dagar lades fokus på samtal mellan barn och en dag mellan barn och pedagoger. Den insamlade empirin analyserades med stöd av en kvalitativ innehållsanalys och resultatet presenterades varvat med våra tolkningar av empirin.

Syftet med denna studie var att belysa de situationer i förskolan där barn tar eller ges tillfälle till reflektion kring känslor samt hur detta kan möjliggöra eller hindra utvecklingen av emotionell kompetens. Vi har tagit utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet samt inspirerats av en etnografisk metodansats. För att uppnå syftet använde vi oss av videoobservation för att fånga olika situationer i vardagen. Vi filmade tre dagar i förskolan, två dagar lades fokus på samtal mellan barn och en dag mellan barn och pedagoger. Den insamlade empirin analyserades med stöd av en kvalitativ innehållsanalys och resultatet presenterades varvat med våra tolkningar av empirin.

Sjuksköterskor har ansvar för att barn är behandlade i överensstämmelse med barnens rättigheter och att interagera med dem. I bakgrunden beskriver en studie att barn upplever att sjuksköterskor inte lyssnar på dem. Barn är sårbara eftersom de är underlägsna både sina föräldrar och sjuksköterskorna beroende på deras både åldersmässiga och kunskapsmässiga övertag. Det är därför viktigt för sjuksköterskor att ge barn möjligheten att delta i beslutsfattande processer, vilket kan få dem att känna sig inkluderade, respekterade och lyssnade på som individer. På så sätt kan sjuksköterskor kommunicera trygghet.

SAMMANFATTNINGBakgrundEn människa är enligt nuvarande svensk lagstiftning död då hjärnans samtliga funktioner totalt och oåterkalleligt har fallit bort. Döendet innebär tiden före döden, då behandling går från att vara aktiv till att vara palliativ. Hos barn som ligger inför döden växer frågorna, farhågorna samt insikterna och behovet av information och tröst är således stort. Barnets insikter om döden avgörs av dess utvecklingsnivå. Sjuksköterskans roll i arbetet med barn som är döende är betydelsefull och i samtalet finns strategier och hjälpmedel för att göra det meningsfullt för båda parter.

Barns sätt att uttrycka sig varierar mycket från vuxnas beteende och dessa faktorer tillsammans gör det svårt att vårda barn med smärta. I prehospital vård möts man av barn med smärta och situationen kan göra det svårt att smärtbedöma barnet. Vid behandling av smärta är smärtskattningsinstrument ett redskap för att få ett konkret värde på smärtans intensitet. Det finns olika instrument anpassade för olika åldrar. Syftet var att beskriva olika metoder för smärtbedömning av barn vilket gjordes genom en systematisk litteraturstudie.

Med ett tidigare temaarbete som inspiration, där jag lyssnade på barn som samtalade om bilder och tyckte mig höra ett mer nyanserat språk. Där väcktes frågan om man med hjälp av bilder som samtalsgrund kan utveckla barns språk. Tidigare forskning påvisar vikten av kreativitet och möjligheten att samtala för att barns språkutveckling ska kunna ske. Det visar även att bilder kan vara bra inspiration och fungera som trygghet för barns samtal. Syftet med studien var att undersöka om barn kan utveckla sitt språk genom att samtala om bilder.

Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger främjar barns muntliga språkutveckling. Avsikten är också att ta reda på hur pedagogerna ser på sin egen roll i barns muntliga språkutveckling. Studiens teoretiska utgångspunkter är det sociokulturella perspektivet samt Vygotskijs tankar om ?den närmaste utvecklingszonen? där barnen blir utmanade i sin utveckling med hjälp av en vuxen. I litteraturdelen tar vi upp barns språkutveckling, pedagogens roll i barns språkutveckling, metoder som främjar barnens språkutveckling samt styrdokumenten.

Syftet med den här studien var att undersöka hur pedagoger förhåller sig till ämnet barn som far illa. Med utgångspunkt i syftet lyfter resultatavsnittet i detta arbete upp hur pedagoger arbetar för att stödja och hjälpa de utsatta barnen i verksamheten, vilka skyldigheter pedagogerna har, tecken och signaler på ett barns utsatthet samt så framgår det i studiens resultat vad pedagogerna i studien tyckte om detta ämne. Studiens metod har varit kvalitativa intervjuer, sammanlagt har fem pedagoger från två olika förskolor deltagit. I studiens resultat framgår det att pedagogerna var väl medvetna om sin skyldighet att anmäla vid minsta misstanke om att ett barn far illa. En av pedagogerna belyste dock att det fanns ett mörkertal i hur många pedagoger som egentligen vågar ta klivet till en anmälan.

Övervikt och fetma bland barn har ökat både i Sverige och internationellt de senaste två decennierna. Totalt bland alla barn i Sverige har 15 - 20 % övervikt. Sunda kostvanor och fysisk aktivitet från tidig ålder kan minska risken att utveckla övervikt och fetma. Barnhälsovården i Sverige arbetar utifrån barnets hälsa och har stora möjligheter att nå ut till alla familjer. I arbetsuppgifterna ingår att främja barnets hälsa, följa tillväxtutvecklingen, samt stötta föräldrarna i sin föräldraroll.

SAMMANFATTNINGSyfte: Att beskriva förekomst av posttraumatisk stress och behov av känslomässigt stöd bland föräldrar till barn med hjärntumör vid två månader efter barnets diagnos (T2) respektive 12 månader efter avslutad cytostatika-/strålbehandling eller 18 månader efter operation av barn som inte fått cytostatika-/strålbehandling (T6). Syftet var också att jämföra behovet av känslomässigt stöd bland föräldrar med möjlig PTSD och hos de föräldrar som inte visar symtom på möjlig PTSD vid T2 respektive T6. Urval: 42 föräldrar till barn med hjärntumör deltog i studien: 20 mödrar och 22 fäder. Metod: Designen var deskriptiv longitudinell. Nivåer av PTSS och förekomst av möjlig PTSD mättes med PTSD Checklist Civilian, föräldrars behov av känslomässigt stöd mättes med ett studiespecifikt formulär.

Syftet med denna undersökning är att belysa hur förskolan bemöter och organiserar verksamheten då det finns barn med avvikande beteende med inriktning mot barn med ADHD. Ett annat syfte är att undersöka hur pedagogerna i förskolan bemöter och skapar förståelse för barn med avvikande beteende. I resultatet framkommer om begreppen avvikande beteende med inriktning mot ADHD inom förskola. Studien visar att barnets beteende påverkar dess förståelse hos omgivningen, för barnets sätt att vara och dess behov.  Samtliga intervjupersoner arbetade på ett liknande sätt när det gäller barn med ett avvikande beteende.